Meanwhile the World Goes On

Terminen är över så nu återgår jag som utlovat till bloggandet:

Min Finals Week var inte till närmelsevis så brutal som förra terminen men den har ändå minst sagt tagit på krafterna, allt från uppsattser och tio-sidors study-guides till ytterst påfrestande grupparbeten…

och igårkväll ringde Al och talade om för mig i mindre skonsamma ordalag att han aldrig mer vill prata med mig, att jag förstört hans liv… och det kändes som att något inom mig krossades till stoft men kanske är det såhär det måste bli, kanske måste han hata mig för att orka och är det lättare för honom att gå vidare på det viset så kan jag leva med att det blir så även om jag hoppats i ett helt år att jag skulle kunna vinna över det bittra i honom... I vilket fall som helst är det ur mina händer nu, det är upp till honom vad han vill göra.

Jag avslutade min sista Final vid två och hann med att scanna ett sista dokument till CSN samt prata med min Academic Advisor om alternativ till hösten.

Jag skickade iväg mitt brev till Matti och hoppas att det kommer fram trotts att jag inte har hans MTC-boxnummer. (Vet du vad det är mamma?) Jag har också skickat honom ett kollage med finfina Postis-dikter via dearelder.com och jag minns inte om jag berättade för dig om den hemsidan mamma, men om ni skapar ett konto där så kan ni skriva brev via den som de skriver ut och leverar nästa dag och det är gratis så det är definitivt något ni kan göra någon hemaftonskväll…

Nu ska jag laga middag till mig och Kit för att fira att den här pärsen äntligen är över och vi har tio lediga dagar framför oss