Meanwhile the World Goes On

Eftersom bland annat Al har varit inne och läst bloggen har jag känt att jag måste tänka så himla mycket på vad jag skriver att det helt enkelt inte varit roligt men nu tänker jag bli duktig på att uppdatera er igen.

Det känns som att jag vill sammanfatta allt som hänt sen sist men det är lika bra att bara dyka in…

Jaha, helgen var skön, det blev en underbar shoppingdag med Jackie och trotts att jag och Kit inte gick på våran djurparksdejt denna helgen heller fick vi lite mer tid för varandra och jag trivs med vad vi har.

Jag kan känna tvivlen smyga sig på. Är vi för olika? Hans ovilja att prata om något som har med känslor att göra är lite oroande, och i ärlighetens namn kan jag känna att han kanske inte är den mest intellektuellt stimulerande människan i mitt liv. Han är visserligen smart, men han är siffersmart…. Han är inte intresserad av samma saker som mig och kan inget om de sakerna och ibland är det tröttsamt att förklara så mycket.

Men allt det där är lyxproblem… och det är fortfarande för nytt för att jag ska kunna utvärdera vad vi har.

Igår var ingen vidare dag. Jag hade mardrömmar söndag natt och sov bara tre, fyra timmar. Dessutom var jag precis i slutet av min p-piller karta och hade världens PMS. Jag gick till jobbet men sen gick jag raka vägen hem.

Jag tänkte bara skippa två klasser men skippade fyra, så mycket har jag inte skolkat sen gymnasiet… men jag orkade bara inte. Jag orkade inte vara runt människor, orkade inte titta på eller prata med någon. Jag gick och la mig, men kunde först inte sova utan låg bara i mitt varma rum i två tre timmar tills jag däckade av hettan… fyrtio minuter senare var jag vaken igen, men torr mun och värkande bultande huvud…. Jag gjorde en massa läxor, så något produktivt åstadkom jag iaf… men det var verkligen inte min dag, jag var inte upprörd, bara apatisk och ledsen.

Men ibland har man väll såna dagar också.